Ordlista
Ackommodation Afaki Amblyopi AMD Ametropi Anestesi Apodisering Asfärisk Astigmatism Avståndsseende Bindhinnan Blefarit Blinda fläcken Brytningsfel Ciliarkroppen Diffraktion Dioptri Emmetropi Endotel Epitel Fakoemulsifikation Glaskroppen Glaskropsavlossning Glaukom Grå starr Gråstarrsoperation Grön starr Gula fläcken Halofenomen Hornhinnan Hyperopi Intraokulär lins (IOL) Intraokulärt tryck Iris Kammarvatten Kammarvinkel Katarakt Kataraktoperation Konjunktiva Konjunktivit Kontrastkänslighet Kornea Lins Linshaptik Linskapseln Linsoptik Långsynthet Makula Mellanseende Monofokal intraokulär lins Monovision Multifokal intraokulär lins Myopi Närseende Närsynthet (myopi)
Näthinnan Okulär hypertension Papillen Presbyopi Pupill Refraktion Regnbågshinnan Retina Schlemms kanal Senhinnan Stavar Stroma Strålkroppen Synfält Synfältsbortfall Synnerven Synskärpa Synstörning Tappar Tonometri Trabekelverket Tårfilmen Tårkanalerna Visus Zonulatrådar Ålderssynthet (presbyopi) Ögats kammare Ögontryck Öppenvinkelglaukom Översynthet (hyperopi)
Ögats förmåga att ändra form för att fokusera på föremål på olika avstånd.
Avsaknad av lins inne i ögat.
Synnedsättning i ett övrigt sett normalt öga.
(Age-related Macula Degenaration). Åldersrelaterad makula degeneration, dvs färändringar på näthinnans centrala delar. Kallas även för gula fläcken.
Brytningsfel. Alla typer av optiskt synfel.
Medicinering för att eliminera eller minska smärtupplevelsen under operation. Vid lokalbedövning (regional anestesi) bedövas bara ett begränsat område.
Gradvis minskning eller blandning av steghöjden vid diffraktion. Apodisering av intraokulära linser är en metod som patentsökts av Alcon och som bara finns i AcrySof® ReSTOR® IOL.
En brytande eller reflekterande yta, som avviker från den sfäriska formen.
Även kallat brytningsfel. Synproblem som gör att man ser suddigt på långt och/eller nära håll. Ljusstrålar som kommer in i ögat bryts på olika sätt, vilket hindrar bildande av en skarp fokalpunkt på näthinnan. Astigmatism gör att delar av synfältet blir suddigt.
Avser fokalpunkter på ett avstånd av 175 cm eller ännu längre bort från ögat. Bra avståndsseende krävs bland annat för att läsa anslagstavlor, vägskyltar och texter på filmdukar.
Hinnan som är på ögonlockets insida och ögonvitan.
En inflammation av ögonlockskanten.
Den del av synfältet som kommunicerar med synnervsuträdet (synnervspapillen). I denna del av ögat finns inga fotoreceptorer.
Ljuset bryts fel i ögat. Översynthet, närsynhet och astigmatism är alla olika typer av brytningsfel.
Ett muskelområde som är fäst vid linsen och som vid fokusering dras samman eller slappnar av för att reglera linsens brytning av ljusstrålar på väg mot näthinnan.
Spridning av ljuset. Inträffar när ljus passerar genom diskontinuiteter (dvs. steg eller kanter). I ett optiskt system kan ljuset brytas för att bilda flera fokalpunkter eller synintryck.
Enhet som används som mått på närsynthet, långsynthet och astigmatism och som vanligen ligger i en skala från +14 till -14. Positivt tal anger långsynthet, negativt tal anger närsynthet.
Ett öga utan optiskt synfel, alltså ett rättsynt öga.
Hornhinnans innersta skikt.
Ett cellager ytterst på hornhinnan, ca 50 mikrometer tjock.
Typ av gråstarrsoperation, som också kallas "fako", och innebär att man använder ett instrument med vibrerande ultraljudsspets för att försiktigt ta bort den grumlade naturliga linsen och avlägsna den ur ögat.
En geléartad massa som fyller ut ögat invändigt och som baktill ligger an mot näthinnan.
När glaskroppen lossnar från bakre delen av näthinnan.
En sjukdom som drabbar synnerven och leder till synfältsbortfall. Om sjukdomen inte behandlas kan den i värsta fall så småningom leda till blindhet.
"Grumling" av ögonlinsen. När ljus passerar genom en grumlad lins, sprids ljusstrålarna och synen blir diffus eller dimmig. Synen blir oskarp (utan fokus).
Den "grumlade" naturliga linsen avlägsnas och ersätts med en artificiell intraokulär lins, t ex AcrySof Natural IQ.
Se glaukom.
Det område i ögats bakre del som innehåller funktioner för det fina detaljseendet. Kallas även för macula.
Cirkelformig flimrande eller oskarp ring kring strålkastare eller andra lysande föremål.
Klar, kupolformig struktur på ögats yta som fungerar som ett fönster som släpper in ljus i ögat. Kallas även för kornea.
Se översynthet.
Konstgjord lins som implanteras i ögat under gråstarrsoperation för att ersätta en grumlad lins.
Ögats inre vätsketryck. Regleras av in- och utflöde av kammarvatten. Anges i millimeter kvicksilver (mmHg). Förkortas ofta IOP, från engelskans Intraocular pressure.
Ögats färgade del. En muskel som omger pupillen. Iris motsvarar kamerans bländare och reglerar ljusinsläppet genom pupillen. Kallas även för regnbågshinnan.
Vätska inne i ögat (i främre och bakre kammaren) som gör att trycket i ögat bibehålls. Gör att ögat ”håller formen”. Förser även linsen och hornhinnan med näring.
Den normala avflödesplatsen för kammarvattnet. Ligger mellan iris och kornea.
Se grå starr.
Se gråstarrsoperation.
Den yttersta genomskinliga hinna som täcker ögonvitan (sklera) och insidan av ögonlocken. Kallas även för bindhinna.
En inflammation i ögats bindhinna. Kallas även för bindhinnekatarr.
Ögats förmåga att urskilja föremål mot bakgrunden.
Klar, kupolformig struktur på ögats yta som fungerar som ett fönster som släpper in ljus i ögat. Kallas även för hornhinnan.
Den struktur inuti ögat som hjälper oss att fokusera ljuset på näthinnan. Kallas också ögonlins.
Två ben på den intraokulära linsen som hjälper till att hålla linsen på plats och centrerad i ögat.
En elastisk struktur som omsluter linsen och hjälper till att reglera linsens form när ögat fokuserar på föremål på olika avstånd.
Rund central del i intraokulära linser som fungerar som korrigerande lins.
Se översynthet.
Se gula fläcken.
Avser fokalpunkter som vanligen ligger mellan 40 cm och ca 180 cm från ögat. Bra mellanseende krävs bland annat för arbete vid datorskärmar och för att tydligt se bilens instrumentpanel.
Intraokulär lins som ger en enda fokalpunkt och som brukar användas för korrigering till avståndsseende.
Metod för synkorrigering som avser korrigering av det ena ögat för avståndsseende och det andra för närseende. Detta kan göras med glasögon, kontaktlinser eller olika kirurgiska ingrepp.
Intraokulär lins som ger flera fokalpunkter och korrigerar synen för flera avståndsområden.
Se närsynthet.
Avser fokalpunkter som ligger högst ca 40 cm från ögat. Kallas också "läsavstånd". Bra närseende krävs bland annat vid läsning av böcker, tidningar och text på etiketter.
Innebär att man ser bra på nära håll men att man har svårare att se på längre håll. Närsynthet beror på att ljusstrålarna fokuseras innan de når näthinnan. Detta kan inträffa om ögongloben är för lång, eller om linsen bryter för starkt.
Ett ljuskänsligt nervskikt i ögats bakre del som tar emot ljus och omvandlar det till signaler som skickas till hjärnan. Kallas även för retina.
Trycket i ögat är högre än vad som brukar anses normalt men utan synfältsdefekter eller skada på synnerven.
Synnervsutträdet.
Se ålderssynthet.
Rund, central öppning i regnbågshinnan (iris).
Ändring av ljusstrålarnas riktning när de passerar genom linsen.
Ögats färgade del. En muskel som omger pupillen. Regnbågshinnan motsvarar kamerans bländare och reglerar ljusinsläppet genom pupillen. Kallas även för iris.
Se näthinnan.
Avflödeskanal för kammarvätskan.
Ögats vita ytterskikt. Även kallad ögonvitan eller sklera.
Fotoreceptorer i näthinnan för rörelser och mörkerseende. Belägna utanför näthinnans centrum.
Mellersta skiktet i hornhinnan som den dess forma och brytningskraft.
Producerar ögats kammarvätska och styr ackommodationen (skärpeinställningen).
Det område man kan se, både rakt fram och i sidled. En tredimensionell struktur. Synfälten från båda ögonen överlappar varandra till viss del i mitten.
Områden där synen är begränsad eller borta. Uppträder vid bland annat glaukom.
Förbinder och överför signaler från ögat till hjärnan.
Ögats förmåga att urskilja former och detaljer. Mäts med användning av det minsta identifierbara föremål som kan urskiljas på ett visst avstånd (brukar vara 5 meter för avståndsseende och 40 cm för närseende).
Synhändelser, t.ex. halofenomen eller bländning som beror på optiska förhållanden.
Fotoreceptorer i näthinnan för detalj och färgseende.
En vanlig metod för mätning av ögontrycket.
Vävnad med fina hålrum som finns inne i ögat (framför Schlemms kanal). Fungerar som ett filter för kammarvattnet.
Väter, smörjer, syresätter och skyddar ögat. Tårfilmen består av tre olika skikt; fett-, vatten- och oljeskiktet.
Består av tårpunkter, tårkanaler, tårsäck och nästårgången.
Synskärpan.
De tunna trådar som fäster linskapseln vid ciliarkroppen och håller linsen på plats.
Tillstånd i ögat som brukar beror på att linsen åldras och blir stel, så att ögat inte längre kan ackommodera för närseende eller läsavstånd. Det blir inte lika lätt att läsa och man brukar behöva läsglasögon.
Finns mellan hornhinnan och linsen och är fylld med kammarvatten.
Ögats inre vätsketryck. Regleras av in- och utflöde av kammarvätska. Anges i millimeter kvicksilver (mmHg). Kallas även för intraokulärt tryck (IOP).
Beror troligtvis på att kammarvätskan inte kan ta sig ut ur ögat genom de normala avflödeskanalerna, vilket gör att trycket inne i ögat stiger. Tryckstegringen utgör en risk för synnervsskada som i sin tur kan leda till synfältsbortfall (engelska: primary open-angle glaucoma (POAG)).
Även kallat långsynthet. Innebär att man ser bra på långt håll men har svårare att se på nära håll. Översynthet beror på att ljusstrålarna fokuseras efter det att de har passerat näthinnan. Detta kan inträffa om ögongloben är för kort eller om linsen bryter för svagt.