Ordlista

Ackommodation
Ögats förmåga att ändra form för att fokusera på föremål på olika avstånd.

Anestesi
Medicinering för att eliminera eller minska smärtupplevelsen under operation. Vid lokalbedövning (regional anestesi) bedövas bara ett begränsat område.

Apodisering
Gradvis minskning eller blandning av steghöjden vid diffraktion. Apodisering av intraokulära linser är en metod som patentsökts av Alcon och som bara finns i AcrySof® ReSTOR® IOL.

Astigmatism
Synproblem som gör att man ser suddigt på långt och/eller nära håll. Ljusstrålar som kommer in i ögat bryts på olika sätt, vilket hindrar bildande av en skarp fokalpunkt på näthinnan. Astigmatism gör att delar av synfältet blir suddigt.

Avståndsseende
Avser fokalpunkter på ett avstånd av 175 cm eller ännu längre bort från ögat. Bra avståndsseende krävs bland annat för att läsa anslagstavlor, vägskyltar och texter på filmdukar.

Blefarit
En inflammation av ögonlockskanten.

Ciliarkroppen
Ett muskelområde som är fäst vid linsen och som vid fokusering dras samman eller slappnar av för att reglera linsens brytning av ljusstrålar på väg mot näthinnan.

Diffraktion
Spridning av ljuset. Inträffar när ljus passerar genom diskontinuiteter (dvs. steg eller kanter). I ett optiskt system kan ljuset brytas för att bilda flera fokalpunkter eller synintryck.

Dioptri
Enhet som används som mått på närsynthet, långsynthet och astigmatism och som vanligen ligger i en skala från +14 till -14. Positivt tal anger långsynthet, negativt tal anger närsynthet.

Fakoemulsifikation
Typ av gråstarrsoperation, som också kallas "fako", och innebär att man använder ett instrument med vibrerande ultraljudsspets för att försiktigt ta bort den grumlade naturliga linsen och avlägsna den ur ögat.

Glaskroppen
En geléartad massa som fyller ut ögat invändigt och som baktill ligger an mot näthinnan.

Glaukom
En sjukdom som drabbar synnerven och leder till synfältsbortfall. Om sjukdomen inte behandlas kan den i värsta fall så småningom leda till blindhet.

Grå starr
"Grumling" av ögonlinsen. När ljus passerar genom en grumlad lins, sprids ljusstrålarna och synen blir diffus eller dimmig. Synen blir oskarp (utan fokus).

Gula fläcken
Det område i ögats bakre del som innehåller funktioner för det fina detaljseendet. Kallas även för macula.

Halofenomen
Cirkelformig flimrande eller oskarp ring kring strålkastare eller andra lysande föremål.

Hornhinnan
Klar, kupolformig struktur på ögats yta som fungerar som ett fönster som släpper in ljus i ögat. Kallas även för kornea.

Intraokulär lins (IOL)
Konstgjord lins som implanteras i ögat under gråstarrsoperation för att ersätta en grumlad lins.

Intraokulärt tryck
Ögats inre vätsketryck. Regleras av in- och utflöde av kammarvatten. Anges i millimeter kvicksilver (mmHg). Förkortas ofta IOP, från engelskans Intraocular pressure.

Iris
Ögats färgade del. En muskel som omger pupillen. Iris motsvarar kamerans bländare och reglerar ljusinsläppet genom pupillen. Kallas även för regnbågshinnan.

Kammarvatten
Vätska inne i ögat (i främre och bakre kammaren) som gör att trycket i ögat bibehålls. Gör att ögat ”håller formen”. Förser även linsen och hornhinnan med näring.

Kammarvinkel
Den normala avflödesplatsen för kammarvattnet. Ligger mellan iris och kornea.

Konjunktiva
Den yttersta genomskinliga hinna som täcker ögonvitan (sklera) och insidan av ögonlocken. Kallas även för bindhinna.

Konjunktivit
En inflammation i ögats bindhinna. Kallas även för bindhinnekatarr.

Kontrastkänslighet
Ögats förmåga att urskilja föremål mot bakgrunden.

Kornea
Klar, kupolformig struktur på ögats yta som fungerar som ett fönster som släpper in ljus i ögat. Kallas även för hornhinnan.

Lins
Den struktur inuti ögat som hjälper oss att fokusera ljuset på näthinnan. Kallas också ögonlins.

Linshaptik
Två ben på den intraokulära linsen som hjälper till att hålla linsen på plats och centrerad i ögat.

Linskapseln
En elastisk struktur som omsluter linsen och hjälper till att reglera linsens form när ögat fokuserar på föremål på olika avstånd.

Linsoptik
Rund central del i intraokulära linser som fungerar som korrigerande lins.

Mellanseende
Avser fokalpunkter som vanligen ligger mellan 40 cm och ca 180 cm från ögat. Bra mellanseende krävs bland annat för arbete vid datorskärmar och för att tydligt se bilens instrumentpanel.

Monofokal intraokulär lins
Intraokulär lins som ger en enda fokalpunkt och som brukar användas för korrigering till avståndsseende.

Monovision
Metod för synkorrigering som avser korrigering av det ena ögat för avståndsseende och det andra för närseende. Detta kan göras med glasögon, kontaktlinser eller olika kirurgiska ingrepp.

Multifokal intraokulär lins
Intraokulär lins som ger flera fokalpunkter och korrigerar synen för flera avståndsområden.

Närseende
Avser fokalpunkter som ligger högst ca 40 cm från ögat. Kallas också "läsavstånd". Bra närseende krävs bland annat vid läsning av böcker, tidningar och text på etiketter.

Närsynthet (myopi)

Näthinnan
Ett ljuskänsligt nervskikt i ögats bakre del som tar emot ljus och omvandlar det till signaler som skickas till hjärnan. Kallas även för retina.

Okulär hypertension
Trycket i ögat är högre än vad som brukar anses normalt men utan synfältsdefekter eller skada på synnerven.

Pupill
Rund, central öppning i regnbågshinnan.

Refraktion
Ändring av ljusstrålarnas riktning när de passerar genom linsen.

Regnbågshinnan
Ögats färgade del. En muskel som omger pupillen. Regnbågshinnan motsvarar kamerans bländare och reglerar ljusinsläppet genom pupillen. Kallas även för iris.

Schlemms kanal
Avflödeskanal för kammarvätskan.

Senhinnan
Ögats vita ytterskikt. Även kallad ögonvitan eller sklera.

Synfält
Det område man kan se, både rakt fram och i sidled. En tredimensionell struktur. Synfälten från båda ögonen överlappar varandra till viss del i mitten.

Synfältsbortfall
Områden där synen är begränsad eller borta. Uppträder vid bland annat glaukom.

Synnerven
Förbinder och överför signaler från ögat till hjärnan.

Synskärpa
Ögats förmåga att urskilja former och detaljer. Mäts med användning av det minsta identifierbara föremål som kan urskiljas på ett visst avstånd (brukar vara 5 meter för avståndsseende och 40 cm för närseende).

Synstörning
Synhändelser, t.ex. halofenomen eller bländning som beror på optiska förhållanden.

Tonometri
En vanlig metod för mätning av ögontrycket.

Trabekelverket
Vävnad med fina hålrum som finns inne i ögat (framför Schlemms kanal). Fungerar som ett filter för kammarvattnet.

Zonulatrådar
De tunna trådar som fäster linskapseln vid ciliarkroppen och håller linsen på plats.

Ålderssynthet (presbyopi)
Tillstånd i ögat som brukar beror på att linsen åldras och blir stel, så att ögat inte längre kan ackommodera för närseende eller läsavstånd. Det blir inte lika lätt att läsa och man brukar behöva läsglasögon.

Ögontryck
Ögats inre vätsketryck. Regleras av in- och utflöde av kammarvätska. Anges i millimeter kvicksilver (mmHg). Kallas även för intraokulärt tryck (IOP).

Öppenvinkelglaukom
Beror troligtvis på att kammarvätskan inte kan ta sig ut ur ögat genom de normala avflödeskanalerna, vilket gör att trycket inne i ögat stiger. Tryckstegringen utgör en risk för synnervsskada som i sin tur kan leda till synfältsbortfall (engelska: primary open-angle glaucoma (POAG)).

Översynthet (hyperopi)

Tillbaka till toppen