Inflammation

En inflammation är ett icke-specifikt, lokalt svar på en skada eller angrepp på vävnaden. Syftet med en inflammation är att neutralisera och om möjligt eliminera källan till angreppet eller skadan. Inflammationen gör att vävnaden kan återskapas och repareras. Detta ger upphov till komplexa samspel mellan olika system för att kunna läka skadan.

 

En ögoninflammation är en generell reaktion på ett stimuli. Stimuli kan t ex vara en främmande partikel som irriterar konjunktiva, kirurgi, kemikalier, torra ögon eller en infektion. Man brukar dela in inflammatoriska stimuli i två olika grupper: främmande substanser som aktiverar immunsystemet (t ex bakterier, andra patogena mikroorganismer och allergener) eller mekanisk skada på vävnaden (skapat av olycka eller kirurgi).

 

Fastän inflammatoriska reaktioner vanligtvis uppstår som en del av kroppens svar på en infektion av bakterie eller virus, kan inflammationen också uppstå utan närvaro av en infektion.

 

Det finns många olika sorters inflammationer som kan drabba ögonen. Mer om dessa kan du läsa nedan.

 

Konjunktivit

Det finns olika sorters konjunktivit; bakteriell konjunktivit, viruskonjunktivit samt kronisk konjunktivit (kallas också icke-infektiös ögonkatarr).

 

Bakteriell konjunktivit

 

Bakteriell konjunktivit.
Foto Johan Åberg

 

Bakteriell konjunktivit är en inflammation i bindhinnan som orsakas av bakterier (vanligtvis stafylokocker). Varig konjunktivit hos spädbarn kan vara orsakade av klamydia eller gonokocker och kräver speciell handläggning. En bakteriell konjunktivit skiljer sig från konjunktivit orsakad av allergi eller virusinfektion genom att man får rikligt med varigt sekret i ögat.

 

Man får ofta en bakteriell konjunktivit i samband med förkylning. Ofta är ögonlocken igenklibbad när man vaknar på morgonen, man får varigt sekret och känslan av att man har grus i ögat. Det kan också svida en del i ögat. Man ser dock inte sämre än tidigare och det värker inte i ögat.

 

Ögonläkaren ser vid en undersökning det variga sekretet (ibland dock endast synligt i ögonlockskanten). Han kan också se att ögonvitan har en rodnad (s.k. konjunktival injektion), speciellt på insidan av ögonlocken. Ibland kan även ögonlocket vara lätt svullet.

 

Ögat bör hållas rent med ljummet vatten. Det är viktigt att tänka på god handhygien för att undvika smittspridning. Bakteriell konjunktivit läker oftast ut av sig självt inom en vecka.

 

Viruskonjunktivit

 

Viruskonjunktivit.
Foto Johan Åberg

 

Viruskonjunktivit innebär en bindhinneinflammation orsakad av virus. Ofta är också hornhinnan inflammerad. Denna sorts konjunktivit skiljer sig från bakteriell eller allergisk konjunktivit genom mindre varighet och mindre så kallad follikulär reaktion, som innebär knottrigt utseende med bleka runda upphöjningar på insidan av ögonlocket och/eller svullnad av bindehinnan (s.k. chemos), vilket kan se ut som en stor vattenblåsa på ögonvitan.

 

Viruskonjunktivit får man också ofta i samband med förkylning. Sekretet från ögat är i detta fall vattnigt. Det kan svida och klia till viss del. Inte heller här drabbas synförmågan och det värker inte i ögat.

 

Ögonläkarens fynd är delvis de samma som de man ser själv och då speciellt vattnigt sekret. Han ser också att ögonvitan kan vara rodnad (s.k. konjunktival injektion), speciellt på insidan av ögonlocken. Ibland kan ögonlocket även vara lätt svullet.

 

Ögat bör även vid detta tillstånd hållas rent med ljummet vatten. Det är viktigt att tänka på god handhygien för att undvika smittspridning. Läker oftast ut av sig självt inom en vecka.

 

Kronisk konjunktivit

 

Kronisk konjunktivit kallas även icke-infektiös ögonkatarr. Det är en kronisk ögonirritation som inte orsakas av bakterier eller virus. Kronisk konjunktivit är möjligen ett uttryck för det normala åldrandet i bindehinnan.

 

Kronisk konjunktivit ter sig som en långvarig ögonirritation. Ögonen svider och ibland känner man en brännande känsla i ögonen. Man kan också få en trötthetskänsla i ögonen, lätt rodnad och tårflöde, speciellt utomhus och i rökiga miljöer.

 

Ögonläkaren upptäcker inget anmärkningsvärt, men kan se en lätt rodnad i ögonvitan (konjunktival- eller blandinjektion).

 

Vid synbesvär hänvisar ögonläkaren till optikern för eventuell justering av glasögonen. Om ögonen känns torra kan man prova om det blir bättre med tårsubstitut. Läs mer om tårsubstitut.

 

Irit

 

Irit.
Foto Johan Åberg

 

Irit är en inflammation i iris (regnbågshinnan). Irit är vanligast hos unga och yngre medelålders patienter. Iriter är ofta återkommande, men mildras ofta med tiden. Om man har en irit värker ögat, man blir ljuskänslig och får mer eller mindre nedsatt syn. Ögonläkaren kan även se att området kring hornhinnan är rodnat och pupillen på det drabbade ögat är mindre än pupillen på det friska ögat. Tecken på inflammatorisk reaktion i ögats främre del kan också ses och när iriten har nått ett sent stadium kan det ha uppstått en sammanväxning mellan iris och linsen.

 

Om man har drabbats av en irit ska man undersökas av ögonläkare.  

 

Keratit

 

Keratit.
Foto Johan Åberg

 

Keratit är en inflammation i hornhinnan (kornea). Orsaker till keratit kan bland annat vara:

 

  • infektion (orsakad av bakterier eller virus)
  • allergi
  • systemisk autoimmun sjukdom
  • biverkan av ögondroppar
  • otillräckligt täckt hornhinna av ögonlock eller tårfilm

Inflammationen kan även vara sekundär till bakteriell konjunktivit, inflammation i tårsäcken, inflammation i ögonlockskanterna eller främmande kropp. Keratit kan också uppstå hos bärare av kontaktlinser, speciellt mjuka kontaktlinser. Misstanke om infektion med Pseudomonas eller Akantamöba leder till omedelbar remiss till ögonspecialist.              

 

Vid keratit känns det som om man har någonting i ögat (främmande kroppskänsla) och man får ont i ögat. Man får ökat tårflöde, blir känslig för ljus och kan få dimsyn. Vid undersökning ses en rodnad runt hornhinnan, som även är grumlig. Om bara det yttersta lagret på hornhinnan är påverkat är risken för bestående skada och synskada liten. Ju djupare själva inflammationen är desto större är risken för att man får ärrbildningar i hornhinnan som leder till synförsämring. Om den inflammatoriska processen är utdragen kan neovaskulärisation uppstå, dvs. det bildas blodkärl där det inte ska finnas blodkärl. Om dessa blodkärl uppstår på hornhinnan kan synen försämras.

 

Det är viktigt att en ögonspecialist får undersöka ögat om man har fått en keratit, så att man även kan utesluta främmande kropp eller skada/trauma.

 

Blefarit

 

Blefarit.
Foto Johan Åberg

 

Blefarit är en kronisk inflammation i ögonlockskanterna. Blefariter beror oftast på antingen en infektion orsakad av stafylokocker eller mjälleksem i hårbotten, ögonbrynen eller bakom öronen. I vissa fall ser man en blandning av båda dessa vid blefarit.

 

Alla former av blefariter tenderar att bli kroniska, är ofta bilaterala (påverkar båda ögonen) och kan leda till komplikationer om man inte behandlar dem rätt. Komplikationer som kan uppkomma är bland annat konjunktiviter och ytliga keratiter.

 

Man får så kallade krustor i ögonfransarna längs ögonlockskanten. Det är även vanligt att man får torra ögon om man har en blefarit. Krustorna mjukas upp och torkas eller skrubbas bort med våtvarma kompresser. Vid kronisk blefarit (vanligast hos äldre) kan en mjukgörande, antiseptisk salva ge symtomlindring, vid infektiöst tillstånd (ses i alla åldrar) kan antibiotikasalva behövas.

 

Postoperativ inflammation 

Postoperativ inflammation är en inflammation som uppstår direkt efter en ögonoperation. I de flesta fall är inflammationen lindrig och kortvarig. Förbättrade kirurgitekniker (t ex mindre snitt, utvecklade intraokulära linser) har ökat säkerheten och effekten av modern ögonkirurgi så som t ex kataraktkirurgi. Trots detta uppstår ibland komplikationer, speciellt i ögon som redan har en sjukdom i främre segmentet. Kronisk uveit, sekundärt glaukom, CME (cystoid makulaödem) och smärta är exempel på inflammatoriska komplikationer.

 

Det finns många potentiella orsaker till postoperativ inflammation:

 

  • Mekanisk skada på iris eller ciliarkroppen som sker under operationen
  •  Manipulation av glaskroppen med efterföljande förlust av glaskroppsvätska
  • Kvarstående linsmaterial efter kataraktkirurgi
  • Läkemedel eller spolvätskor som används under operationen
  • Materialet i den intraokulära linsen som opereras in

Om man inte följer den postoperativa inflammationen kan det leda till bestående vävnadsskada och/eller ärrbildning.

Tillbaka till toppen